En "aptitretare"

Jag var på väg in till stan där jag senare skulle möta upp polarna. Ett bord var bokat på en krog där vi skulle äta en bit mat och se en fotbollslandskamp.

Jag kliver på bussen, betalar biljetten och sätter mig längst bak för att det var mycket folk och ont om platser. Efter halva resan kliver det på en kärring med kattbur, som så klart sätter sig framför mig. Allergisk som man är så börjar det rinna i "kranen" direkt, inte nog med det. Där satt man riktigt hungrig inför en matbit och kärringen börjar snacka med en tjej bredvid om att katten skulle in och operera magen. Där tappade man ju matlusten direkt och tänkte inte på något annat en kattens operation. Det går några minuter och kärringen med katten nämner för flickan bredvid att katten har alldeles för långa klor. Tror ni inte att kärringen tar fram katten ur buren och börjar klippa dess klor i bussen! Klorna flyger kors och tvärs och själv visste man inte vart man skulle ta vägen.

När man väl hade klivit av bussen och mött upp polarna så var aptiten som bortsprungen och det var ingen "billig" förkylning man dragit på sig, om man säger så.